"Sunflower" har liksom alltid varit min Beach Boys-skiva. Jag tror även att solrosen på samma sätt är min blomma. Förra året satte vi några frön, som blev till präktiga blommor, med närmast trädlikt magnifika stjälkar. När hösten kom var fåglarna framme och plundrade blomfröna och spridde oavsiktligt några omkring sig, så i år är solrosorna mer vilt utspridda, och möjligen ännu större. Likt Uma Thurmans Poison Ivy i underbart överlastade filmfesten "Batman and Robin" tycks hönsens spillning ha fungerat som växtanabol. Skyarna är onekligen gränsen.
3 kommentarer:
För övrigt ville jag bräcka alla i Ölandsblat som varje år poserar intill sina futtiga tremeterssolrosor. Tre meter lixom, aint got nuthin' on this babe.
Vilket jävla monster.
Ja, och nu har det vuxit ut två blommor till på den! Jack and the jävla beanstalk på gång här.
Skicka en kommentar